När den svenska underklassen blev osynlig

Fakta från hästens mun. Been there done that! Generellt sett rörande mycket i vårt samhälle finns mantrat: “Gratis är gott!” . . eller det är någon annan som betalar . . .
En sann anekdot från en sedan länge salig f.d. lärare:
Han berättade att som liten fick han gröt och vid vissa tillfällen mannagrynsgröt med RUSSIN (russin är gott)
Nåväl han satt vi bordet hos moster och åt denna gröt och petade russinen ut på tallrikskanten efterhand.
Då häjdpunkten av måltiden inträffade och han skulle tugga i sig russinen kommer mostern fram
“Jaha du gillar inte russinen”
tog russinen i näven och tuggade i sig alla.

Någon som ser liknande saker i det senaste seklets samhälliga dekadens/förändring?

Invandring och mörkläggning

Det här är en text som Marika Formgren och jag har hållit på med sedan i våras. Vi är journalister från två olika generationer och har båda sett hur den svenska underklassen, som den svenska journalistkåren förr slutit till sitt bröst, blivit osynlig i media till förmån för en ”rasifierad” journalistik. Här försöker vi förklara varför.
Marika var tidigare ledarskribent på Corren och Barometern, men slutade sedan hon fått skrivförbud på Corren vad gäller invandring, feminism och familjefrågor. Därför lämnade hon journalistiken. Hon utbildar sig numera till dataingenjör. Hennes blogg hittar ni här: http://www.marikaformgren.se/#home

Gunnar Sandelin

View original post 4,147 more words

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s