Härligt

http://www.dn.se/debatt/overge-overskottsmalet-lana-till-nya-investeringar/

“Överge överskottsmålet – låna till nya investeringar”

Stockholm behöver fler bostäder och bättre infrastruktur, nu är rätt läge att investera för framtiden, skriver debattörerna.

Nja det är väl snarare högtid dvs egentligen för sent MEN bättre sent än aldrig.

280 miljarder på tio år. Överskottsmålet har spelat ut sin roll. Regeringen bör i stället eftersträva en budget i balans. Sverige måste nu investera stort i bostäder och bättre infrastruktur genom att höja skatter och låna. Det gynnar tillväxten i Sverige, skriver fem fackförbundsordföranden.

Statsfinanserna är så pass dåliga att det inte ens är rimligt att försöka nå överskotts­målet om en procent av BNP i överskott över en konjunkturcykel under de närmsta åren. Men detta är inte den viktigaste frågan just nu.

I en mening är finansministerns metafor sann.

Alliansregeringen har lånat till stora ofinansierade skattesänkningar som försatt statsbudgeten på minussidan. Men det är en oerhörd skillnad mellan att låna till skattesänkningar och att låna till investeringar. Vad som är viktigt att poängtera är dock att ladan endast är tom på hö. I övrigt står ladan stabilt och där finns fullt av maskiner. Detta eftersom den svenska statsskulden är låg och förmögenheten hög. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges statsskuld enligt Eurostat förra året var drygt 38 procent av BNP. Tyskland, som på många sätt anses vara ett ekonomiskt framgångsland, hade en statskuld på 77 procent av BNP.

Och Norge?

Tidigare har 6F presenterat en rapport ”Bygg bort arbetslösheten”, i vilken behoven på bostads- och trafikinfrastrukturområdet analyseras.

När det gäller bostäder visar våra analyser att det krävs stimulanser för att öka byggnadstakten med ytterligare 20.000 lägenheter per år fram till år 2030.

VADDÅ ytterligare??

Detta för att tillgodose det uppdämda bostadsbehovet

Vilket är 230.000 boenden

samt det framtida bostadsbehov som följer av befolkningsutvecklingen.

Vilket är cirka 30.000 boenden årligen.

Sedan skall “bristen” täckas på under 15 år dvs i runda siffror 20.000 boenden extra.
Vilket stämmer med det som sades…kostnad för 50.000 boenden blir 100 miljarder årligen i stället för hälften.

Det krävs också stimulanser så att renoveringstakten i det gamla bostadsbeståndet ökar med ytterligare 40.000 bostäder årligen fram till år 2050. Stimulanserna från regeringen måste i detta fall ligga på 10 miljarder kronor om året.

35 år 40.000/år dvs 1.4 miljoner lägenheter OJ!!

Stimulansen är 250.000 kr/boende/år
Kostnaden för renoveringarna är typiskt 1 miljon per lägenhet dvs ytterligare 40 miljarder årligen.

Nu är vi 100 miljarder upp årligen…med lite “kast-passning” blir detta jobbskatteavdraget.

För att säkerställa kvalitet i transportnätet och bra kollektivtrafik krävs även en resurshöjning så att investeringsgraden i trafikinfrastrukturen uppnår 1 procent av BNP. För att nå dit krävs 9 miljarder extra till investeringsbudgeten per år.

1% av BNP är 30 miljarder . . .

Totalt handlar detta om investeringar i mångmiljardklassen. Investeringarna i statsbudgeten måste, enligt oss, på bostads- och trafikinfrastrukturområdena öka med totalt 28 miljarder kronor per år. På tio år handlar alltså detta om drygt 280 miljarder kronor. Dessa pengar kommer vi aldrig att kunna frigöra ur statsbudgeten. De måste hämtas från annat håll.

Nje det blir snarare 150 miljarder årligen

Verkställs dessa 28 miljarder kommer, i och med de privata och kommunala investeringar som sker i tillägg i bostadssektorn, cirka 170.000 jobb att skapas. I dessa 170.000 arbetstillfällen är multiplikatoreffekter inkluderade. Finansiering för detta investeringsprogram måste tas från flera olika källor, exempelvis skatter och lån. Den faktiska kostnaden för dessa nödvändiga investeringar kommer att bli mångfalt lägre.

170.000 jobb kostar minst 85 miljarder årligen men förmodligen det jag tidigare skrev 150 miljarder årligen…

Vi har massarbetslöshet i dag i Sverige. Förutom de rent mänskliga kostnaderna handlar det om kostnader för samhället i form av olika typer av ersättningar relaterade till arbetslösheten. Skatteintäkter som går förlorade och framtida tillväxt.

Ja och så kan vi ju då notera vilka som inte kommer i arbete i brådrasket . . mediantiden för den invandring som gjordes i för många år sedan är 8 år.
Vad som händer med de kohorter som anlänt sedan dess kan vi ju bara spekulera rörande men eftersom mediantiden till arbete har ökat med ökad invandring kan man lätt förstå att vi snart inte ens kommer upp i median för en kohort.

Att investera för framtiden kommer att betalas tillbaka flera gånger om. Internationella valutafonden IMF argumenterade så sent som i september för att det nu är rätt läge för infrastrukturinvesteringar.

Tillväxten i Sverige hämmas av eftersatt trafikinfrastruktur och dålig bostadstillgång. Med bättre fungerande infrastruktur kan företag effektivisera sin logistik och förkorta transporttiderna. Då förbättras produktiviteten och vinsterna ökar. Förbättrad trafikinfrastruktur leder också till förstorade arbetsmarknadsregioner, vilket exempelvis förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Otillräcklig tillgång på hyresrätter gör det svårare att flytta till de platser där jobben finns. Företag får svårare att rekrytera.

Självklart MEN vi har under de senaste 10 åren underlåtit att bygga bostäder, skolor, sjukhus osv

Trots detta har vi inte minskat statsskulden alltså har den invandring som skett sedan 2006, uppemot en halv miljon, krävt dessa medel till konsumption.

För regeringen är det ett gyllene tillfälle att låna pengar för samhällsekonomiskt lönsamma infrastrukturprojekt. Räntan är låg och ekonomin vill inte riktigt ta fart. I någon mening är det ingen skillnad på ett hushåll och Sveriges ekonomi. Om man måste låna för att klara de löpande utgifterna är såväl hushåll som nation ute på farligt vatten. Men om man lånar för göra en större investering i form av en ombyggnad av det egna huset skapas framtida ekonomiska värden. Regeringen måste återkomma med en strategi för hur det framtida investeringsbehovet ska mötas. Då måste detta enkla samband mellan utgifter för det löpande och investeringar i det långsiktiga vara klarlagt och uppenbart.

Just det! Investera i stället för att importera stora kohorter med enbart konsumptionsbehov…..

Sätt fart på Sverige!

JAPP men för att något nytt ska hända så måste något nytt göras . . . detta som inlägget visar är en jättebra plan dock verkar kronorna inte riktigt vara korrekta MEN eftersom vi redan har lånat för konsumtion osv så verkar detta vara bara den delen av planen som bygger Sverige . . det kan till äventyrs vara så att vi inte samtidigt som att binda detta stora kapital kan ha en lika stor invandring också.

Man kunde tänka sig att minska intaget till nordisk nivå – sedan stabilisera och investera – sedan anpassa volymen i invandringen till en nivå som hela tiden regleras och har stabilitet.

Att ligga hundratals miljarder back och samtidigt inte investerat MEN lånat är inte hållbart.